Hundrade inlägget.
Om en timma åker vi till flyget.
Sen är semestern slut.
Hej då.
lördag 10 april 2010
fredag 9 april 2010
En sista varm natt.
Plötsligt åkte mamma och pappa hem.
Det var mycket trist.
Fast det resulterade i lite mindre promenader.
Det var bra.
Samtidigt som päronen drog till flyget satt vi i solen i Central Park och försökte febrilt förtränga att det var näst sista dagen.
Det lyckades inte fullt ut, så där glada som vi ser ut på bilden var vi inte riktigt, man kan säga att vi gjorde vårt bästa.
Sen klädde vi upp oss lite.
Och tog till vara på den sista riktigt varma natten på länge.
Middag i Greewich Village och sen, ja sen besökte vi helt enkelt lite för många barer för vad som kan anses som hälsosamt, eller så drack vi lite för många drinkar, det var nog snarare det som var felet men hey, en ljummen natt i NY och en stundande hemresa - vem skulle inte dricka för många drinkar då?
/Am
Det var mycket trist.
Fast det resulterade i lite mindre promenader.
Det var bra.
Samtidigt som päronen drog till flyget satt vi i solen i Central Park och försökte febrilt förtränga att det var näst sista dagen.
Det lyckades inte fullt ut, så där glada som vi ser ut på bilden var vi inte riktigt, man kan säga att vi gjorde vårt bästa.
Sen klädde vi upp oss lite.
Och tog till vara på den sista riktigt varma natten på länge.
Middag i Greewich Village och sen, ja sen besökte vi helt enkelt lite för många barer för vad som kan anses som hälsosamt, eller så drack vi lite för många drinkar, det var nog snarare det som var felet men hey, en ljummen natt i NY och en stundande hemresa - vem skulle inte dricka för många drinkar då?
/Am
torsdag 8 april 2010
onsdag 7 april 2010
tisdag 6 april 2010
Johan besökte himlen. Jag stod bredvid och försökte känna peppen.
- Am.
- Ja.
- Jag tror jag ska åka hit själv nästa gång. Jag känner mig så stressad när du är med. Som att jag tar för lång tid på mig.
- Nej men inte alls, vad får dig att tro det? Två timmars klämmande på smäckra klubbhuvuden är väl inget? (Obs obs obs IRONI! SJÄLVKLART följer jag inte med nästa gång. En gång är ingen gång, två gånger är alldeles för mycket, men ni vet hur det är med förhållande, givande och tagande och det där, jag besöker garnaffärer, han besöker golfaffärer).
/Am
Vi gör en massa saker.
Vi dricker lemonad för att inte dö värme-och-törst-döden.
Vi går på marknad.
Vi luktar på blommor.
Vi dricker öl i solen.
Vi läser guidebok.
Och vi äter vietnamesiskt.
Vi går på marknad.
Vi luktar på blommor.
Vi dricker öl i solen.
Vi läser guidebok.
Och vi äter vietnamesiskt.
måndag 5 april 2010
Vi går och går och går. Och går.
Vi går väldigt mycket.
Extremt mycket.
Hela tiden.
I förrgår gick vi över Brooklyn bridge och lärde oss allt om den stackars tysken som aldrig fick se sitt mästerverk klart, sen gick vi genom hela Brooklyn och genom hela Williamsburg.
Som tur är fikade vi på vägen.
Annars hade vi förmodligen dött.
/Am och Johan
Extremt mycket.
Hela tiden.
I förrgår gick vi över Brooklyn bridge och lärde oss allt om den stackars tysken som aldrig fick se sitt mästerverk klart, sen gick vi genom hela Brooklyn och genom hela Williamsburg.
Som tur är fikade vi på vägen.
Annars hade vi förmodligen dött.
/Am och Johan
söndag 4 april 2010
Dag 2.
New York är stort.
Vi hinner inte skriva.
Men i förrgår åkte mamma och pappa på rundtur och jag och Johan promenerade ungefär tusen mil.
Ibland vilade vi.
Sen mötte vi upp mamma och pappa.
De snodde snabbt åt sig handikapp-platserna på tunnelbanan och tittade sedan surt på alla som hade träben och behövde sitta (nej då, nu hittar jag på igen, tunnelbanan var tom, de skötte sig exemplariskt).
Sen åt vi middag nånstans.
Himla fint var det.
Sen gick jag och Johan vidare, till ett ställe med skidliftar i taket, det var också fint.
På hemvägen åkte vi fel och blev strandsatta på en öde tunnelbaneperrong, jag vet inte om man kan säga att det var fint, en helt annan historia är det i alla fall, kanske Johan vill berätta den.
/Am
Vi hinner inte skriva.
Men i förrgår åkte mamma och pappa på rundtur och jag och Johan promenerade ungefär tusen mil.
Ibland vilade vi.
Sen mötte vi upp mamma och pappa.
De snodde snabbt åt sig handikapp-platserna på tunnelbanan och tittade sedan surt på alla som hade träben och behövde sitta (nej då, nu hittar jag på igen, tunnelbanan var tom, de skötte sig exemplariskt).
Sen åt vi middag nånstans.
Himla fint var det.
Sen gick jag och Johan vidare, till ett ställe med skidliftar i taket, det var också fint.
På hemvägen åkte vi fel och blev strandsatta på en öde tunnelbaneperrong, jag vet inte om man kan säga att det var fint, en helt annan historia är det i alla fall, kanske Johan vill berätta den.
/Am
torsdag 1 april 2010
Äntligen är ni här!
"Å, det har varit så roligt att läsa er blogg", sa mamma Boel. "Men ni verkar festa en hel del. Jag tycker ni skriver att ni är bakfulla mest hela tiden."
Jag tänkte över detta.
Sen bestämde jag mig för att snabbt som attan visa var skåpet ska stå och dra med dem ner i fördärvet.
Det var kul.
De yrade lite om vinprovning men det blev det ingenting med.
I morgon fortsätter ölhävartävlingen - välkomna till NY sweet parents.
/Am
Jag tänkte över detta.
Sen bestämde jag mig för att snabbt som attan visa var skåpet ska stå och dra med dem ner i fördärvet.
Det var kul.
De yrade lite om vinprovning men det blev det ingenting med.
I morgon fortsätter ölhävartävlingen - välkomna till NY sweet parents.
/Am
Från väst till öst.
Tråkigt att lämna Kalifornien, jag gillar verkligen Los Angeles. Måste åka tillbaka. Lägenheten lämnades med stort vemod igår.
Efter ett ganska jobbigt nattflyg, med nästan ingen sömn alls, landade vi tidigt idag i New York. Ett soligt New York. Ett vårvarmt New York. En liten tupplur i lägenheten på upper east gjorde susen. Vi gick ner till Central Park, köpte kaffe och frukost/lunch på vägen. Kvicksilvret hittade upp till 20 grader.
Sen promenerade vi till AnnaMarias föräldrars hotell. Boel och Hans är på plats. Fint tycker vi. Fyra förvirrade och jetlagade individer i NY gav sig då ut på promenad med en mexikansk restaurang som slutmål. Kunde ha gått bättre.
Kunde också ha gått sämre. Vi hittade faktiskt fram till slut och det var helt klart värt mödan. Mycket trevlig middag där en gudomlig guacamole var kvällens höjdpunkt.
Sova sova säng.
Over and out.
/Johan
Efter ett ganska jobbigt nattflyg, med nästan ingen sömn alls, landade vi tidigt idag i New York. Ett soligt New York. Ett vårvarmt New York. En liten tupplur i lägenheten på upper east gjorde susen. Vi gick ner till Central Park, köpte kaffe och frukost/lunch på vägen. Kvicksilvret hittade upp till 20 grader.
Sen promenerade vi till AnnaMarias föräldrars hotell. Boel och Hans är på plats. Fint tycker vi. Fyra förvirrade och jetlagade individer i NY gav sig då ut på promenad med en mexikansk restaurang som slutmål. Kunde ha gått bättre.
Kunde också ha gått sämre. Vi hittade faktiskt fram till slut och det var helt klart värt mödan. Mycket trevlig middag där en gudomlig guacamole var kvällens höjdpunkt.
Sova sova säng.
Over and out.
/Johan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)