En delfin tack.

- Du.
- Mm.
- Du vet ju att jag fyller år snart.
- Mm.
- Jag har kommit på vad jag önskar mig.
- Å. Bra. Vad?
- En sån där brevlåda med en delfin. Eller med en sjöko. Det spelar ingen roll. Men helst en delfin tror jag.
- Va?
- Ja. De är så himla fina.
- Men, Am, de är ju enorma.
- Ja?
- Men, hur ska du få hem en sån?
- Vadå, det är väl inte så svårt, det är väl bara att skicka som specialbagage eller nåt. Jag betalar övervikten såklart.
- Men, tänk om den går sönder?
- Äh, det gör den ju inte. Man får förpacka den väl bara. Jag är säker på att de hjälper till med det på flygplatsen.
- Men, alltså, ärligt. Var ska du ha den?
- Vadå var ska jag ha den? Var brukar man ha en brevlåda? Utanför dörren såklart.
- Men den får ju inte plats utanför dörren. Du kan ju inte ha en sån där i trappuppgången fattar du väl.
- Mäh, var inte så himla sur, det kan jag väl, jag får väl prata med grannarna, det är väl inga problem. Eller så får jag väl ha den ute på gatan eller nåt.
- Fast, alltså, seriöst baby, det går ju inte.
- Shit vad du är tråkig. Bara för att jag vill pigga upp vår trappuppgång lite, bara för att jag vill sprida lite glädje i vårt tråkiga söderkvarter. Men nej nej, då skiter jag i det då.
- Alltså, Am, jag vill inte göra dig ledsen, men den är enorm. Det är liksom inte görbart. Du kan få en liten delfin om du vill. En som du kan ha i fönstret, eller på skrivbordet eller nåt.
- Humpf.