Kennedy Space Center.

Sådär ja. Då var temaparksgrejen avklarad. Ganska kul faktiskt, men det blir nog inga fler. Rymden har alltid fascinerat mig så jag var inte så svårflirtad. Problemet var bara att det tog så fruktansvärt lång tid. Inte för att det är stort och mycket att se, för det är det, utan för att det var ett jävla köande och väntande. Så är det förstås på den här typen av anläggningar, men jag gillar det inte. Kan man sen bara skratta lite åt allt amerikanskt slåsigförbröstetbullshit som "The word impossible does not exist anymore..." så blir det bra. Bäst av allt var nog 3D filmen om månlandningar. Fantastiskt snygg.











Hemvägen får Am berätta om. Om hon vill.

/Johan